Redaktören har ordet

Det är tämligen god aktivitet på min blogg, vilket glädjer mig mycket. Bodil Malmsten tycker att blogg är ett fult ord och jag håller med henne, men vad gör man? Språket styrs ju inte av tycke och smak och inte ens av snille. Det är bruket som styr.

Jag fick ett upprört e-post i dagarna från en pappa som var arg eftersom jag hade kritiserat den s k Kattmodellen( se min blogg). Han skulle pröva Kattmodellen eftersom hans son inte hade fått hjälp i skolan utan endast kränkningar. Pappan har lovat att rapportera sina erfarenheter här i Dyslexia nätupplaga. Och jag håller verkligen tummarna för denna empatiska pappa och hans sons skull, även om jag har mina tvivel.

  Det senaste jag hört är att pappan tyckte det var något dyrt med   6 300 kronor för den introduktion han fått på en utbildningsdag utan lunch. Pappan återkommer förhoppningsvis med mer information när han testat metoden.

I det här numret har vi ganska varierad läsning, tycker jag. Vad tycker du? Låt mig veta, är du snäll.