”Aktuell forskning visar att yngre barns kunnande i matematik har stor betydelse för deras senare skolframgång. Föräldrarna spelar därför tillsammans med förskolan en viktig roll för barns utveckling och lärande.”
Björklund i riksdagen
Det är av yttersta vikt att se hur riksdag och regering resonerar kring och hanterar dysfunktioner i skolan. Dessa bekymmer kan ju i värsta fall bli livslånga lidanden.
Socialdemokraterna kritiserar regeringen för otillräckliga åtgärder men frågan är om det var bättre på den tiden som vänsterblocket styrde. Problematiken är komplex och frågan är om både oppositionen och nuvarande fyrklöver i regeringen förstår kärnproblemet.
Raimo Pärssinen (s) ställde en skriftlig fråga till utbildningsminister Jan Björklund om matematiksvårigheter, som är tämligen nytt för de flesta:
”Läs- och skrivsvårigheter finns i mycket varierande form och grad. Det gäller även matematiksvårigheter.
Genom vilka åtgärder avser statsrådet att uppmärksamma problemet i skolvärden och stödja de utsatta?”(Skriftlig fråga 2007/08:1562)
Raimo Pärssinen
Björklund svarar
Den 3 september svarade utbildningsminister Jan Björklund och här återges några viktiga punkter som utgör slutet på svaret:
”Aktuell forskning visar att yngre barns kunnande i matematik har stor betydelse för deras senare skolframgång. Föräldrarna spelar därför tillsammans med förskolan en viktig roll för barns utveckling och lärande.
Lärares kompetens att identifiera och tidigt upptäcka elevers behov och anpassa undervisningen är en självklar förutsättning för att elever ska ges möjligheter att nå målen för utbildningen. Regeringen har också tagit initiativ till en rad insatser för att ge lärare möjlighet att fördjupa sitt kunnande inom såväl ämnen som pedagogiska arbetssätt och metoder. Dessutom har regeringen gett nio lärosäten i uppdrag att anordna speciallärarutbildning. Syftet med utbildningen är bland annat att stärka lärares kompetens så att de kan ge individanpassat stöd till elever i deras språk , läs- och skrivinlärning samt matematikinlärning.
Därutöver har regeringen avsatt 900 miljoner kronor under 2008–2010 för att stärka skolhuvudmäns och skolors arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Elever som riskerar att inte nå målen är en prioriterad grupp och fokus ska ligga på de tidiga årskurserna i grundskolan.
Efter uppdrag från Myndigheten för skolutveckling arbetar Nationellt centrum för matematikutveckling med en forskningsbaserad kunskapsöversikt kring läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik, som också kommer att omfatta en sammanfattning av forskningsläget när det gäller dyskalkylibegreppet.
Den 1 juli i år inrättades Specialpedagogiska skolmyndigheten som har regeringens uppdrag att bland annat ge råd och stöd till skolhuvudmän med flera i specialpedagogiska frågor. Myndighetens insatser syftar till att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar av olika slag ska ges möjlighet att nå målen för sin utbildning. Som exempel kan nämnas en utbildningssatsning inom området matematiksvårigheter som myndigheten kommer att genomföra under hösten i samverkan med Linköpings universitet.
Genom dessa åtgärder anser jag att förutsättningarna för elever med dyskalkyli att nå skolans kunskapsmål kommer att förbättras.”
(Svar på skriftlig fråga 2007/08:1562)
Jan Björklund
Bristande kunskap?
Att döma av svaret från utbildningsministern är huvudproblemet bristande kunskaper hos lärarkollektivet, men frågan är om det verkligen är pudelns kärna.
Är inte huvudproblemet att vi vet för lite även om denna dysfunktion?
